I november 1969 placerades tvåhundra polsk-judiska flyktingar på Marstrand, för att bo på ön under vinterhalvåret och lära sig svenska. De hade blivit fördrivna från sitt hemland, där de levt i generationer, och började sina nya liv på en kall och ödslig klippö. Vissa hade överlevt Förintelsen, andra hade vuxit upp efter kriget utan att känna till sin judiska bakgrund. Polens antisemitiska kampanj blev en chock som förändrade allt.
Anna Grinzweig Jacobsson var själv en av flyktingarna, då sex år gammal och för liten för att kunna minnas. Nu, femtio år senare, har hon närmat sig sin historia genom att söka upp de andra och låta dem berätta. Vad var det egentligen som hände i Polen? Hur kändes det att hamna på just Marstrand, den första platsen i Sverige där judar blev tillåtna att bosätta sig på 1700-talet? Hur blev livet i det nya landet?
Resultatet har blivit en bok och en utställning. Här kan du ta del av en okänd historia med stark koppling till högaktuella frågor – antisemitism, flykt, minne, språk, exil och identitet.